• The Winger

Bland festblåsor och Champagne

Franska Rivieran, maj 2019


Solen skiner, klockan är 09.30, det är ca 17 grader och jag sitter på en terrass i staden Antibes på Franska Rivieran och njuter av ett glas rosé.


Tacksam såklart, att just jag får njuta av utsikten, att just jag får känna doften av när sommaren föds i södra Frankrike.

Men hur hamnade jag här, varför just här, börjar jag inte tröttna på Rivieran?


Det började med ett samtal i mitten av april från min gamle vän Kameleonten, en vän som funnits i mitt liv i ca 20 år, en vän som av namnet att döma kan kastas in i de flesta situationer utan några som helst problem. Skulle inte förvåna mig det minsta om han en dag ringde och berättade att han skulle bli prins då han nästlat sig in i någon kungafamilj haha kom ihåg var ni hörde det först!


Hur som helst, under samtalet kom det fram att vi båda, just då befann oss i vår hemstad Södertälje, och eftersom han bor utomlands tog vi tillfället i akt och bokade in en fika under dagen.

Det var kallt, jag drog igång en brasa och köpte hem ett par semlor som jag alltid bjuder mina utflugna vänner på när de återvänder till Sverige.

En fika som blev längre än förväntat, kanske lätt hänt när man börjar snacka gamla minnen, karriärer och drömmar om framtiden.

Likt en 01:50 diskussion på krogen, sa vi till varandra att vi borde resa någonstans, menar senaste resan var till Kos -04, dags att göra något kul ihop.

Ni känner säkert igen de där diskussionerna, vi borde öppna en bar tillsammans, starta band, resa, flytta in tillsammans, när man får feeling på fyllan och bara vill uppleva livet i alla dess former tillsammans.


Det har inte startats några barer, inga band heller, men så fort jag snackat resor med någon så har de ofta blivit av, för sådana drömmar glömmer jag inte, trust me!


Den där kvällen kom Rivieran på tal, även att glida genom södra Europa i en cabriolet nämndes och nu sitter jag här och smälter de första dagarna av en spontanresa till mitt favoritområde i världen, franska Rivieran.


Nice, Antibes och Cannes

Klev av planet i Nice en lördag i maj, skyndade efter väskan för att mötas av sol, en kameleont, en cab och suveräna planer inför kvällen VACAAAAAY! :)


Oftast vid mina besök till Rivieran går färden direkt mot St-Tropez, men denna gång hade vi bokat ett AirBnb boende i Antibes, konstigt nog en stad jag aldrig tidigare besökt, men så här i efterhand, en stad jag garanterat kommer besöka igen.


Vi anlände hyfsat tidigt till Antibes, svårt att checka in kl 11:00, men funkar ibland.

Denna gången fick vi vänta in check-in tiden och vad är bättre än att äta när man väntar? Vi gled genom staden och kikade efter ett ställe som såg trevligt ut och fastnade för beachklubben Le César.


Under lunchen avnjöt jag fisk med grillade grönsaker medan Kameleonten slukade en tallrik Calamares, vi sänkte en flaska vitt och diskuterade förväntningarna inför resan, vi var laddade.


Efter lunchen tog vi oss till boendet som placerade sig inne i gamla stan, precis bredvid Picasso museet.

Vilken lya!!!! Ett slitet hus som inte ser mycket ut för världen, men som blommade ut ju längre upp i våningarna du kom. Vi öppnade dörren och möttes av en stor takterrass med utsikt över havet, ett litet kök med en soffa, fräscht badrum och bekväma sängar. Vi blev knappast besvikna när vi även möttes av en iskall flaska rosé som värden precis ställt upp, har haft sämre start på en resa om man säger så hehe.


Filmfestivalen i Cannes

Om du, precis som jag följde serien Entourage slaviskt mellan 2004 och 2011, minns du kanske episoden ”No Cannes Do” när gänget liftade med Kanye West från L.A till Cannes för att glida runt på filmfestivalen som hålls varje år.

Sedan dess var jag frälst, hade varit i Cannes många gånger förut, men efter det avsnittet lovade jag mig själv att jag någon gång skulle besöka staden under filmveckan.


Och så blev det, efter att ha lapat sol större delen av dagen i Antibes, bestämde vi oss för att åka in och kika lite vad avslutningsdagen av festivalen hade att erbjuda.


Det blir ofta svårt när förväntningarna är skyhöga och vi lärde oss följande: Ska du besöka filmfestivalen i Cannes, gör du bäst att dyka upp under öppningen och inte på avslutningsdagen.


Hade förväntat mig en stad i fest med filmstjärnor från hela världen som vandrar fritt på gator och torg, tätt följt av paparazzis med kameror som smattrar och blixtar som tänds.

Istället möttes vi av en rigorös säkerhetsmaskin som inte lämnade mycket åt fantasin. Kändes inte heller som det var ovanligt mycket människor, som en vanlig dag i Cannes liksom.


Brad Pitt, Leonardo Dicaprio och Quentin Tarantino hade alla varit på plats några dagar tidigare, men sedan lämnat och de som fortfarande var i Cannes var antingen franska skådespelare eller avdankade gamla hjältar. Fast om jag skall vara helt ärlig är jag fortfarande något starstruk efter att ha stött på både Sylvester Stallone och Ocean’s Twelve skådisen Vincent Cassel, men eftersom ingen typ av kamerautrustning var tillåten, vet jag ju själv att om du inte har det på bild så har det aldrig hänt haha


Natten föll även den ganska platt då vi i hopp om bra fest besökte en del klubbar utan att få uppleva något särskilt bra drag, till och med den annars så stökiga restaurang och nattklubben Cloud Nine by Baôli var under kvällen ganska lugn och sansad.


Om jag återvänder till filmfestivalen i Cannes igen, det får framtiden avgöra, i så fall kommer jag vara där på öppningsdagen helt klart!

Vi gled hem runt 02:00, något besvikna men ändå ok, menar resan hade bara börjat och vem vet vad som står på menyn dessa kommande dagar...


Innan läggdags sänkte vi varsin Pellegrino på takterrassen, snackade igenom dagen och satte ändå ett hyfsat bra betyg, menar man kommer ganska långt med bra sällskap, tonvis med skratt och superbra väder.

//