"Mi hop se trip blong yu i go gud" - Trevlig resa!
Det jag älskar med Australien, förutom att större delen av min familj nu bor där är närheten till paradiset. Vart du än vänder blicken hägrar palmer och vita stränder, du behöver inte ens lämna landet, du är redan i paradiset. Ha dock respekt för avstånden, det tar ett par timmar från norr till söder och även om du endast tänker flyga mellan Melbourne och Sydney får du räkna med nästan en och en halv timme i luften.
Tack vare min kära syster har jag haft turen att få besöka landet vid många tillfällen och jag känner att jag redan besökt de flesta platser jag velat se i Australien, så under denna resa tänkte jag passa på att utforska något annat i närheten.
Detta var hela tiden planen, men eftersom det finns så många intressanta platser blev det väldigt svårt att bestämma sig. Det blev så att vi bokade en resa Till Hong Kong för att sedan några dagar senare åka till Melbourne, du kan läsa mer om min resa till Hong Kong här. Väldigt lyxigt att kunna bestämma sig på plats vart resan fortsätter, men med frihet kommer oftast en högre kostnad om man har få dagar att spela med.
Jag minns känslan när vi satt i den australiensiska eftermiddagssolen och planerade. Många länder i närheten som stod på listan, men hur länge man vill spendera tid på flyg brukar oftast dra ner på alternativen.
Vi hade det självklara alternativet Nya Zeeland. Bara 3,5 timmar bort och en plats jag prioriterat bort på mina tidigare resor, kanske var det dags nu? När vi läste mer om det avlånga landet insåg vi att vi skulle bli tvungna att bila en del och vi kände båda att vi var ute efter tok-Chill efter ett stressigt årsslut och valde återigen bort landet.
Vi hade hört blandade recensioner om Fiji, jag ville till Samoa och Eden ville till Cooköarna. Men när vi planerade de olika resorna stack både priset och flygtimmarna iväg.
Vi pusslade, räknade, googlade och funderade, ett riktigt lyxproblem!
Ju mer vi letade resor desto självklarare blev rutten och ett land dök upp som ingen av oss ens hade hört talas om, nämligen Vanuatu.
Jag hade aldrig hört om någon som varit i Vanuatu, det blev allt mer spännande och efter en lång planering kom vi fram till rutten Melbourne - Vanuatu - Fiji - Melbourne.
Stilla Havet
I Melanesien i östra Stilla Havet ca 1700 km från Australien ligger alltså ögruppen Vanuatu. Runt 300 000 människor delar på de lite mer än 70 öarna och Bislama, Engelska och Franska är språken som talas på där.
Resan startade tidigt med ett flyg till Brisbane och efter ca två timmar i luften anlände vi. Vi spenderade en timme på flygloungen för att sedan flyga vidare ytterligare två timmar med Air Vanuatu.
Flygplatsen i huvudstaden Port Vila påminde om en blandning av en mindre flygplats i Ghana och någon karibisk ö, minns inte riktigt vilken.
Stora skyltar prydde ankomst terminalen där landet meddelade att man välkomnade nya invånare och så länge du har en inkomst på ca $2000 per månad som du tar med dig till landet är du välkommen. Vanuatu har varken inkomst eller fastighetsskatt, och är enligt dem själva ”The happiest place in the world”, nja jag vet inte, var så här långt inte helt såld.
När vi letade boende på ön insåg vi snabbt att det inte berodde på att vi var sent ute, det var helt enkelt ganska glest med boenden. Samtidigt trodde vi det var fel på sidan när prisen presenterades, kunde det verkligen va så här billigt?
Vi valde till slut ett boende på ön Erakor Island som enligt bilderna var ett väldigt drönar vänligt ställe och samtidigt prisvärt. Av mina egna drönarbilder att döma, var det precis som förväntat, i alla fall ovanifrån ;)
Väl på flygplatsen, möttes vi upp av hotellets personal och minibussen satte sikte mot hotellet.
Vi åkte genom Port Vila och likt många huvudstäder i t.ex. Karibien eller på "paradisöar" generellt var fattigdomen här utbredd och uppenbar. Man vill som turist gärna tro att man bidrar något till människorna via turismen, men svårt att veta om man egentligen stjälper mer än man hjälper.
Efter ca 20 min genom stad och djungel anlände vi till en brygga där en liten utombordare väntade på att ta oss ut till ön.
Kristallklart vatten, sol, palmer och de vita stränderna skymtade jag redan från båten. Kändes på något sätt som att man upptäckt ett hemligt paradis.
Fem minuter senare anländer vi till ön, paraplydrinkar delas ut och vi får en snabb genomgång av anläggningen innan vi visas till vår strand bungalow.
Vårt hus kändes vid första anblick fräscht men samtidigt något slitet. En stor säng med myggnät över, ett badrum, en liten hall och en stor terrass med utomhus jacuzzi och dusch.
Man förstod ganska snabbt varför priset var så pass lågt, hade kunnat vara en topp resort om man bara hade tagit bättre hand om grönskan, stranden och husen.
Tyckte ändå stället var ganska charmigt, visst lite slitet, men fortfarande paradisvibbar och stress verkade inte existera på ön.
Gillade också att man inte rensat vattnet från koraller och dylikt bara för att turister ska kunna plaska fritt. Istället hade man en utmärkt snorkling med massor av färgglada sjöstjärnor bara någon meter ut i vattnet.
Efter uppackning promenerade vi mot restaurangen för lite lunch, tyvärr visade sig maten generellt vara ganska tråkig och smaklös, blev mätt men någon smakupplevelse var det inte tal om. Tråkigt då livet på ön kunde ha höjts en bra bit med bra mat, det enda som smakade som det skulle enligt Eden var kokosnötterna, självklart att det jag ändå inte äter ska smaka gott haha
Dagarna flöt på, vi latade oss i solen, läste böcker, snorklade, och promenerade bland palmer och kvittrande fåglar. På kvällarna krigade vi mest med myggen som härjade fritt på ön...tackar högre makter för myggnät över sängen!!
Vanuatu är en plats utan stress där jag verkligen hittade lugnet. Minns en eftermiddag speciellt, efter några glas champagne, lite salongsberusad riggade jag kameran, blickande mot solnedgången, satte på time-lapse funktionen och började filma. Samtidigt satte vi oss vid strandkanten i vattnet, såg solen gå ner, lyssnade till vågorna och njöt. Vi pratade inte mycket, skådespelet på himlen gjorde sitt, och det varma vattnet och den ljumna brisen var som medicin för själen. I stressade stunder tänker jag fortfarande på när vi satt där i vattnet, jag hör fortfarande ljudet av världen där vågor, vajande palmer och fåglar möts.
Bra konversationer är verkligen något jag uppskattar, men med sina allra bästa vänner behövs ibland inget kallprat, inga tomrum behöver fyllas i med prat utan tystnaden eller ljudet av världen räcker för tillfället. Dessa tillfällen är kanske inte jätte vanliga, då jag gillar ljudet av min egen röst eller smattrandet av min kamera ganska mycket hahaha, men när de väl sker etsar de sig fast och är något jag sent glömmer.
Vanuatu kanske inte är platsen där du firar din smekmånad, eller dit du åker direkt från Sverige, men absolut en plats som du borde besöka om du befinner dig i området. Jag garanterar en prisvärd resa och så nära paradiset du kan komma på en tight budget.
//
Comments